Vanliga rubbningar i sköldkörteln

Sköldkörteln är ett viktigt organ som styr hormonet TSH i kroppen. Därför kan man ibland påverkas både fysiskt och psykiskt om det blir något fel på sköldkörteln.

(Ett nytt fönster öppnas)

Sköldkörteln

Sköldkörtelns normala funktion

Sköldkörteln, tyreoidea, sitter på framsidan av halsen alldeles nedanför struphuvudet och på sidorna av luftstrupen. Sköldkörteln styrs av ett hormon som heter TSH, tyreoideastimulerande hormon och har som sin viktigaste uppgift att reglera ämnesomsättningen i kroppen. Det gör den genom att bilda hormon.

Hormonet måste produceras i lagom mängd för att kroppen ska fungera. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormon blir resultatet låg ämnesomsättning, dvs. kroppen och alla dess funktioner går på sparlåga. Om sköldkörteln i stället tillverkar för mycket hormon blir ämnesomsättningen hög, vilket innebär att kroppen går på högvarv. Den vanligaste orsaken till störningar i sköldkörteln är en felaktig reaktion i kroppens immunsystem. Immunsystemet bildar antikroppar mot sköldkörteln som i sin tur ökar/minskar hormonproduktionen.

Vill man testa sin sköldkörtelaktivitet genom ett blod- och hälsotest går man vidare här.

Hypotyreos – underfuktion i sköldkörteln

Hypotyreos kommer oftast långsamt och stegvis. Det kan ta många år innan den är fullt utvecklad. Under tiden vänjer sig patienten vid de olika symtomen, bl.a. större och större trötthet. Andra symtom kan vara frusenhet, nedstämdhet, yrsel, hudutslag, svårt att minnas, viktökning och ökat sömnbehov.

Hypotyreos är vanligare hos kvinnor än hos män. Det förekommer i alla åldrar, även hos barn, men är vanligare bland personer i medelåldern och uppåt. En del patienter får hypotyreos i samband med graviditet. För att behandla hypotyreos används medicin, Levaxin, som ersätter bristen på sköldkörtelhormon. Medicineringen är livslång. klicka på artikeln ”underfunktion av sköldkörteln” för att läsa mer.

Hypertyreos – överproduktion i sköldkörteln

Symptomen på hypertyreos eller giftstruma kommer ofta smygande. Symtomen kan vara svettningar, värmekänsla, trötthet, irritation, menstruationsrubbningar, hjärtklappning, ökad puls och viktnedgång.

Hypertyreos (giftstruma) behandlas med radioaktivt jod, operation eller medicin. Om man inte får någon behandling påverkas hjärtat och man kan bland annat få förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Därför ges ibland förebyggande behandling med betablockerare. Mer om hypertyreos.

Inflammation i sköldkörteln (sköldkörtelinflammation)

Det finns två typer av inflammationer som kan drabba sköldkörteln. Halvakut inflammation (subakut tyreoidit) och kronisk inflammation i sköldkörteln (kronisk tyreoidit). Både sorterna påverkar sköldkörtelns hormonproduktion och märks genom tydliga symtom.

Subakut tyreoidit – halvakut inflammation i sköldkörteln
Sköldkörteln svullnar snabbt och sköldkörtelhormon kan läcka ut i blodet. Detta är tillfälligt och kan ge samma symtom som vid överproduktion av sköldkörtelhormon. Ibland uppkommer en underproduktion direkt efter överproduktionen. Även detta är övergående.

Kronisk tyreoidit – kronisk inflammation i sköldkörteln
Kronisk tyreoidit är långvarig och har ett stillsamt förlopp. Det är den vanligaste orsaken till underproduktion av sköldkörtelhormon, hypotyreos. Kronisk tyreodit kan finnas i en förstorad sköldkörtel. Den kan också orsaka en lätt förstoring och ett obehagligt tryck på halsen men också krympa och bli liten, atrofisk. Läsa vidare om sköldkörtelinflammation.

Struma – förstorad sköldkörtel

En normalstor sköldkörtel är 2-3 cm hög, 8 cm bred, mjuk och svår att se på halsen. Om man har struma syns sköldkörteln som en bulle på halsen. I sällsynta fall kan den trycka på strupen så att det är svårt att andas eller svälja. Struma är inte en sjukdom i sig utan betyder att sköldkörteln är förstorad. Struma kan uppkomma i alla åldrar, men är lite vanligare i puberteten och under graviditet. Struma är vanligare hos kvinnor än hos män.

Orsaken till att sköldkörteln är förstorad kan vara jod brist, tumörer eller en inflammation i sköldkörteln. Oftast är hormonproduktionen normal, men i vissa fall av struma kan sköldkörteln producera för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. Då behövs oftast en behandling. Det är viktigt att utreda vilken sorts struma patienten har eftersom behandling är olika för olika typer av struma. De flesta blir friska efter en behandling. Fortsätt läsa om struma.


Publicerad:
Uppdaterad:
Skribent: Niklas Johansson
Källor: 1177, netdoktor

Kommentarer

  1. Jag har sedan 3 år tillbaks haft symtom som bland annat trötthet, koncentrationssvårigheter, försvagat minne, muskelvärk och nedstämdhet. Jag har även väldigt lätt att gå upp i vikt, men jag tränar mycket och försöker äta bra så är inte överviktig.

    Tog prover för ca 4 år sedan under min gymnasietid och läkaren nämnde att jag hade en låg ämnesomsättning och att om jag inte tränade skulle jag bli tjock. Blev såklart skraj och fick därefter en mildare ätstörning. På grund nedstämdhet har jag varit in och tagit fler prover något år senare och då sa de i princip samma sak, gav mig antidepressiva och jag lät det vara.
    Alla symtom har blivit starkare och för några månader sedan bestämde jag mig för att ta prover igen. Fick veta att jag hade rubbning på ämnesomsättningen som tidigare nämnt, men följande prover var inte tillräckligt dåliga för medicinering. Förutom att de lämnade mig igen med en trigger för ätstörning så blev jag inte alls informerad eller hjälpt på något sätt trots mina symptom

    Vården idag känns ibland hopplös.

  2. är hela tiden trött. har dålig hårtillväxt vid hårfästet fram och på sidorna av ansiktet.
    Kan detta åstadkommas genom någon rubbning i sköldkörteln?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *