Struma innebär att sköldkörteln, på grund av sjukdom, blivit förstorad. Oftast ger struma i sig inga allvarliga symtom men brukar ändå opereras.
(Ett nytt fönster öppnas)
Struma – förstorad sköldkörtel
Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen nedanför struphuvudet. Den producerar hormon som påverkar nästan alla kroppens funktioner och reglerar ämnesomsättningen. Ordet struma används ofta för att beskriva sjukdomar i sköldkörteln, men betyder egentligen ”förstorad sköldkörtel” och är inget namn på en sjukdom. Det innebär bara att sköldkörteln är förstorad. Om man har struma syns sköldkörteln som en slät eller knölig bulle på halsen.
Struma kan ha flera orsaker
Det kan finnas flera anledningar till att sköldkörteln är förstorad, till exempel inflammation i körteln, medfödda rubbningar när sköldkörtelhormon ska bildas, cystor/tumörer eller jodbrist. De flesta tumörer är dock godartade och innebär inte att man fått cancer.
Oftast är produktionen av hormon normal, men vid vissa typer av struma kan funktionen också vara rubbad. Det är något vanligare att få struma om man är i puberteten eller gravid, men man kan få struma i vilken ålder som helst. Struma är dock vanligare bland kvinnor än bland män.
Symptom på struma
Oftast kan man leva med struma utan några besvär eller någon behandling. I vissa ovanliga fall finns det en allvarlig bakomliggande orsak till struma och det är då nödvändigt med behandling.
I mycket ovanliga fall kan sköldkörteln bli så stor att den trycker mot luftstrupen och patienten kan få svårt att andas. Även då behövs behandling.
Knölstruma eller multinodös atoxisk struma
Den vanligaste formen av struma är knölstruma. I ovanliga fall kan den förstorade sköldkörteln trycka mot svalget så att det blir svårt att svälja eller att andas normalt men oftast är det mest besvärande utseendemässigt att ha en knöl på halsen. Vid knölstruma är hormonproduktionen för det mesta normal. Ibland kan det visa sig att knölen producerar för mycket sköldkörtelhormon. I samband med struma kallas en för hög produktion av sköldkörtelhormon för giftstruma.
Diffus atoxisk struma
Diffus atoxisk struma orsakas av jodbrist och är därför ovanlig i Sverige och uppkommer oftast i tonåren eller i samband med graviditet. Autoimmun tyreoidit eller Hashimotos tyreoidit är en sorts inflammation i sköldkörteln. Det kallas ibland autoimmun tyreoidit för att kroppens immunförsvar angriper sina egna vävnader. Det gör att sköldkörteln svullnar. Vid Hashimotos tyreoidit kan man om man undersöker prov från sköldkörteln i mikroskop hitta en ökad mängd vita blodkroppar. Det visar att sköldkörteln är inflammerad. Också vid denna typ av sköldkörtelsjukdom får man struma.
Patienter med Hashimotos tyreoidit kan i början ha normala värden på sina sköldkörtelprover. Efter en tid brukar dock värdena sjunka och bli låga. Symtom som uppkommer vid för låg ämnesomsättning är allmän trötthet, viktuppgång, svullen hud och långsammare puls. Behandling behövs inte förrän ämnesomsättningen börjar bli för låg.
Behandling av struma
Om läkarundersökningen visat att patientens ämnesomsättning är normal och patienten inte har några besvär av sin struma behöver den inte behandlas. Struma som ger besvär kan behandlas med medicin eller genom operation där en del av sköldkörteln tas bort.
De flesta blir bra efter behandling, men det är viktigt att utreda vilken typ av struma man har eftersom behandlingen skiljer sig åt för olika typer.
Struma och dess ärftlighet
Sköldkörtelsjukdomar är till viss del ärftliga. Om det finns en sköldkörtelsjukdom i släkten är risken större att man själv får sjukdomen.
Kommentarer