Sköldkörtelinflammation – inflammation i sköldkörteln

Sköldkörtelinflammation drabbar kvinnor oftare än män. Inflammationen hämmar hormonproduktionen i sköldkörteln och påverkar ämnesomsättningen i kroppen.

(Ett nytt fönster öppnas)

Sköldkörtelinflammation - inflammation i sköldkörteln

Sköldkörtelinflammation

Sköldkörtelinflammation eller tyreoidit är en inflammatorisk, endokrin sjukdom som drabbar sköldkörteln. De två främsta typerna av sköldkörtelinflammationer är kronisk sköldkörtelinflammation och subakut sköldkörtelinflammation.



Kronisk sköldkörtelinflammation

Kronisk sköldkörtelinflammation drabbar främst medelålders kvinnor. Inflammationen bryter ner de hormonbildande cellerna i sköldkörteln. Detta resulterar i att sköldkörtelns förmåga att bilda hormon minskar. När sköldkörtelinflammationen precis brutit ut märks oftast inga symtom alls. Senare upplevs samma symtom som vid låg ämnesomsättning, det vill säga allmän trötthet, viktuppgång och långsammare puls. Sjukdomen är vanligare hos dem som har andra autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, SLE (en allvarlig reumatisk sjukdom) och diabetes. Den här formen av sköldkörtelinflammation brukar delas in i Hashimotos sköldkörtelinflammation, då sköldkörteln förstoras, och atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation som gör att sköldkörteln minskar i storlek.

Hashimotos sköldkörtelinflammation
Patienter med Hashimotos tyreoidit kan till en början få höga halter av sköldkörtelhormon (hypertyreos). Senare övergår sjukdomen i utbrändhet och hypotyreos, det vill säga hormonvärdena sjunker och blir låga. Symtom som uppkommer vid för låg ämnesomsättning är allmän trötthet, viktuppgång, svullen hud och långsammare puls. Behandling behövs inte förrän ämnesomsättningen börjar bli för låg. Diagnos kan ställas med hjälp av en cytologisk undersökning och ett antikroppstest. Det kallas ibland autoimmun tyreoidit för att kroppens immunförsvar angriper sina egna vävnader. Det gör att sköldkörteln svullnar.

Subakut sköldkörtelinflammation (Quervains sköldkörtelinflammation)

Med subakut menas ett ganska snabbt men inte akut sjukdomsförlopp. Vid subakut tyreoidit ställs diagnosen genom att typiska inflammation blodprover är förhöjda. Troligen utlöses inflammationen av en virusinfektion. Under den akuta fasen ökar halten sköldkörtelhormon i blodet. Samtidigt är halten av hormonet TSH, som styr sköldkörtelns hormonproduktion, lägre än normalt. Ofta finns också antikroppar mot sköldkörtelvävnad i blodet. Patientens sköldkörtel är vanligtvis svullen (struma) och ömmar när man känner på den. För att bekräfta diagnosen kan läkaren med hjälp av en tunn nål suga ut celler från sköldkörteln. Om man studerar dessa celler i mikroskop kan man se så kallade jätteceller som bekräftar diagnosen.

Behandlingen av denna sköldkörtelinflammation beror på hur allvarliga besvär patienten har. Om besvären inte är så allvarliga behöver patienten inte behandlas alls. Eventuellt kan läkaren ge ett inflammationsdämpande medel, till exempel Ipren, Voltaren, Naprosyn. Om besvären är mer uttalade, till exempel att ämnesomsättningen är mycket högre är normalt eller om sköldkörteln är väldigt öm kan läkaren behandla med kortisontabletter. Längden på behandlingen varierar. Vid lång behandling med höga doser kan biverkningar som benskörhet uppstå. För att undvika detta brukar tabletter med kalk och D-vitamin ordineras.

När en subakut tyreoidit läker, går ämnesomsättningen ofta ner och blir låg. Det kan ta allt från några månader till flera år innan det går att uppmäta alltför låga nivåer av sköldkörtelhormoner i blodet. Om detta sker kan bristen på kroppseget hormon ersättas med läkemedlet Levaxin, som innehåller tyroxin. På grund av risken att ämnesomsättningen ska bli för låg i efter hand brukar man rekommendera att patienten kontrollerar i första hand sitt TSH-värde och i andra hand sköldkörtelhormonerna ungefär var tredje månad om man haft subakut tyreoidit.

Akut sköldkörtelinflammation

Akut inflammation i sköldkörteln kan orsakas av en bakterieinfektion, men det är ovanligt. Även efter strålbehandling mot halsen eller efter behandling med radioaktivt jod kan man få akut inflammation i sköldkörteln. En annan typ av sköldkörtelinflammation kan drabba kvinnor första året efter en graviditet.



Publicerad:
Uppdaterad:
Skribent: Niklas Johansson
Källor: 1177, netdoktor

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *